Zsuzsi Bankó

Mihály Osztatni
augusti 16, 2016
Zsófia Erdélyi
augusti 16, 2016

Jag är ingen idrottskvinna, bara ’hobby-löpare’, kör bara för skojs skull. Jag började motionera regelbundet efter att mitt andra barn fyllt ett år och jag blev förtjust i löpning. Varför? Tja, eftersom den här idrotten verkade enklast för en småbarnsmamma, man behöver ju inte någon extra utrustning, allt man behöver är att springa.  Sedan var jag tvungen att inse att detta inte var så enkelt. Lämpliga skor spelar ju en viktig roll. När jag lyckades köra längre sträckor började känna att skorna spelade stor roll.  Vid 5-6 km sträckor började fotvalven göra ont. Då köpte jag mig ett par riktiga löparskor men inte i specialistbutik – eftersom det inte finns sådana butiker på landet där jag bor – men de var inte bra. Så jag gick till en läkare som konstaterade att jag hade sänkt fotvalv. Det gör ingenting! Innersulor kan hjälpas åt, eller hur? Men de hjälpte inte. Som tur pratade vi om ämnet i DK gruppen och där rekommenderade någon Tibor Benedek till mig. Jag tog  kontakten med honom, och snart beställde jag de första innersulorna för gatuskor. När jag fick dem  blev jag lite förvånad över sulornas form, med många pucklar, jag gillade absolut inte dess utseende 🙂

Åndå tänkte jag att jag skulle pröva dem. I början pressades de öveallt, klämde hela foten men snart vände jag mig vid dem. Då kom nya Podiart sulor ut, speciellt för löpare, det var ingen tvekan om att ta ett försök. Första löpningen blev något längre än den som stod i rekommendationen eftersom jag glömde helt enkelt att jag hade dem på mig, jag kände inget besvär. Jag är säker på att innersulor jag hade i mina gatuskor i 2 månader i sträck spelade roll i detta.  Jag kände och känner ingen smärta längre i fötterna. Jag njuter av löpning, jag har klarat av Velence sjö rundan, mitt livs längsta sträcka. Tack för att ni har bidragit till att löpning har blivit nöje för mig!